The Pains Of Being Pure At Heart - "Belong"

 
 
 
The Pains Of Being Pure At Heart
“Belong”

Ett band som jag lyssnade på mycket i somras som jag inte har skrivit om i bloggen är det amerikanska bandet “The Pains Of Being Pure At Heart”. De förtjänar helt klart lite mer plats i den här bloggen än de fått och överlag också tycker jag. Jag kan fortfarande bita mig i naglarna över att ha missat dem när de spelade i Stockholm den 4/11 men jag var utomlands övervägde till och med att åka till Paris och se dem med en kompis men ekonomin står som alltid ivägen. Jag tycker att deras skiva “Belong” har ett riktigt skönt indiesound snyggt och välproducerat men ändå skitigt. Överlag så är skivan mycket melodiös och glad utan att bli fånig. Man fastnar direkt för soundet och det förvånar mig att de inte är större än vad de är. Detta är bandets andra studioalbum och är dessutom producerat av giganten “Flood” (som även producerat U2, Nine Inch Nails, Depeche Mode, Sigúr Rós, The Killers m fl). Skivan levereras med en rejäl dos energi som jag bara hoppas att de kan leverera live. Kolla även in deras första skiva:
“The Pains Of Being Pure At Heart”
 
Detta är en bokning för festivalerna i sommar som jag skulle se som högst intressant.

Lyssna på...

Allt! Men om du har bråttom...

1.The Body
2. Heart In Your Heartbreak
 
Mysig video från Letterman...
 

Belle & Sebastian - "The Boy With the Arab Strap"

 
 
 
Belle & Sebastian
“the boy with the arab strap”

En skiva som har gått på repeat de senaste veckorna är faktiskt en gammal goding från 1998, The Boy With the Arab Strap av Belle & Sebastian. Jag tycker att skivan överlag har (precis som de ofta har) mycket smakfulla melodier och en skön myskänsla rakt igenom. Vill man uppleva en renässans i musikväg så tycker jag absolut att man ska kolla upp denna skiva som är en skön kontrast till det mesta som produceras idag och dessutom från ett band som har inspirerat många av dagens stora musiker.

Skivan börjar starkt med låten “It Could Have Been a Brilliant Career” och fortsätter med “Sleep the Clock Around” (som är en av mina personliga favoriter).  

Jag tycker att ni ska värma er i vintermörkret med denna skiva och en kopp te. Den passar  perfekt i bakgrunden eller i lurarna påväg till jobbet och ger en skön stämning för dagen.

Lyssna på dessa först:

1.Sleep the Clock Around
2.It Could Have Been a Brilliant Career
3.Seymour Stein
4.Dirty Dream Number Two
5.Is It Wicked Not to Care?
6.A Space Boy Dream

Där fick jag nästan med hela albumet...det säger en del!

Bra skiva!

Antonia Vai - Lovers and Prophets


Antonia Vai är den skönsjungande 24 åringen från Stockholm helt rykande färsk med sitt debutalbum Lovers and Prophets som tätts följs av album nummer två Dirt From When the World Was Flat. Men hennes sound är moget och tydligt inspirerat av jazz, folk och soul. Man skulle nästan kunna tro att hon har släppt flera fullängdare tidigare. Antonia Vai har hittat ett eget sound där hon utnyttjar det goda ifrån olika genrer för att forma sitt egna ljudlandskap. När jag lyssnar igenom första skivan Lovers and Prophets slår det mig att jag kan genom de olika låtarna höra referenser från såväl R.E.M som Melody Gardot. Sångmässigt så skulle jag placera henne någonstans emellan Amy Winehouse och Nelly Furtado men det enklaste skulle vara att bara säga Antonia Vai. Lovers and Prophets är ett album som tydligt präglats av drömmar och sagoberättande och det finns både något samtida och medeltida över ljudbilden på vissa av låtarna. I kontrast till detta släpper hon även Dirt From When the World Was Flat ett album som inte lika tydligt är präglat av sagoberättandet och som kanske är mer naket musikaliskt sätt, detta gör att albumen kompletterar varandra. På det sistnämnda tycker jag mig känna en mer visaktig och folklig ton än Lovers and Prophets och en smakförstärkare på detta album är låten Pyromani (Lek inte med elden) den enda låten på svenska från dessa album. Detta är en artist som absolut har potential att nå ut till en bredare publik delvis pågrund av sin lek mellan de olika genrerna och vilja att exprimentera men också pågrund av sin personliga framtoning genom musiken.  

Extra intressanta spår

Lovers and Prophets (2012)

Moth to the Flame
Rainy June
Snow White

Dirt From When the World Was Flat (2012)

Pyromani (Lek inte med elden)
43 Seconds to Hiroshima
Dolinsko


Spotify:
http://open.spotify.com/artist/5847veqMua8u2rRExUaTX6
 
Officiell hemsida:
http://www.antoniavai.com/

Laleh -Sjung



laleh sjunger sjunger sjunger!!!
Efter “Så mycket bättre” - hysterin släpps nu Lalehs album “Sjung”. Jag får genast lite Salem Al Fakir vibbar när jag lyssnar på det. Det är absolut ett nytänkande pop-album och ett av Lalehs starkaste av sina fyra album. Kanske är det så att hennes uppmärksamhet med denna skiva grundar sig i att man har lärt känna henne bättre under “Så mycket bättre” för många var nog Laleh en nykomling när det programmet startade även om hon hade vunnit det priset långt tidigare. Det är ett starkt låtmaterial på den här skivan och Laleh har lagt mycket fokus på rytmer och spännande melodier på den här skivan, låten “Samuel” är ett lysande exempel på detta. Skivan är enhetlig men det är mest pågrund av Lalehs sång, inspirationen har uppenbarligen kommit från flera håll och kanter något som gör att det här albumet blir intressant. Produktionsmässigt så finns det väldigt mycket intressant, givetvis mycket i rytmerna men även i själva arrangemanget med synthar, stråk och sång. Det finns mycket intressant i dessa bitar ett exempel är stråket i hiten “Some Die Young” eller sången i “In The Comet” som känns väldigt modern på något sätt.
Det känns verkligen som att Laleh har släppt denna skiva i exakt rätt tid inte bara efter tv-succén men även ur ett musikaliskt perspektiv. Det här albumet är mycket bra  se till att lyssna på Laleh när hon ger oss en uppmaning “Sjung”.

First Aid Kit - The Lion’s Roar

Lion's Roar - First Aid Kit

First Aid Kit är den svenska duon bestående av två systrar som levererar och inspireras av amerikansk folk. Bandets referenser är tydliga och en av de stora referenserna är bandet “Fleet Foxes” som var anledningen till att de slog igenom från första början. Genom att göra en cover på en av deras låtar (Tiger Mountain Peasant Song) på youtube. Sedan dess har de turnerat och  “The Lion’s Roar”  är deras andra studioalbum. Den här skivan är verkligen inte svårsmält men innehåller verkligen starka låtar som passar lika bra i bakgrunden som i centrum. Det ligger helt i tiden att spela amerikansk folk, det känns naturligt när man lyssnar på skivan. The Lion’s Roar behöver absolut ingen hit för att bli en bra skiva låtarna håller en jämn kvalité och det märks att man har jobbat med dem mycket och helhetsintrycket. Det är skönt att höra att man har jobbat med dynamiken i produktionen också, det är mycket intressant som händer i trummorna på låtar som t ex “This Old Routine” och “In the Hearts of Men” där man håller en del av rytminstrumenten i periferin för att sedan plocka fram dem i ljuset, väldigt snyggt. Det finns väldigt många starka melodier på skivan bland annat i låten “I Found a Way” detta är ett typexempel på en låt som man kommer på sig själv att nynna på. Tycker absolut att du ska ge “The Lion’s Roar” med First Aid Kit ett antal lyssningar det förtjänar den.


Jonathan Johansson - Klagomuren

Jonathan Johansson
Jonathan Johansson har lyckats igen. Hans första skiva “En hand i himmelen” togs emot som en kritikersuccé och man blir inte förvånad över att även denna skiva blir omfamnad av kritikerna. Detta är en riktigt stark skiva, med starka melodier men framförallt med starka texter, texter som berör. Jonathan Johansson har alltid varit personlig och äkta men på något sätt så känns det som han har blivit ännu tydligare på denna platta. Något som jag reagerar på är att skivans produktion med synthar och ljudbild känns snäppet mer välarbetad än den tidigare skivan även om “En hand i himmelen”  var välproducerad. Det finns många starka låtar på den här skivan som till exempel “Centrum” och “Blommorna” som har både intressanta texter samtidigt som det musikaliska arrangemanget är slående. En annan personlig favorit är “Som om” där jag tycker att han har lyckats väldigt bra med ljudbilden. Skivan inleds starkt med ett intro som leder in till låten “Stockholm” som även den är riktigt stark. Har du inte köpt denna skiva än så tycker jag absolut att du ska göra det. (Någonstans har Jonathan Johansson lyckats med en renässans av det bästa från 80-talet i sann “ A Flock Of Seagulls” - anda) som ni förstår försöker jag alltså motivera alla electro intresserade att införskaffa vinylen och börja lyssna. Men det behövs inte, jag låter musiken få tala för sig själv. Du kommer inte att bli besviken.


High Violet

The National
Man blir inte förvånad över att Pitchfork graderade denna skiva som nummer 28 av de bästa 50 albumen 2010.
High Violet leverar starka melodier tillsammans med starka texter. Sångaren Matt Berninger presenterar med en härlig bariton stämma dessa på ett ytterst smakfullt sätt. Man vävs långsamt in i låtarnas monotoni och de slutar inte att växa. De flesta låtarna bygger inte på starka refränger utan snarare starka textrader som upprepas. Man kan känna referenser till såväl klassisk indie som amerikansk folk vilket man skulle kunna säga blir en mycket intressant kombination. Skivan är full av riktigt bra låtar såsom t ex Bloodbuzz Ohio och Conversation 16 och egentligen är det nog andra akten som leverar starkast på den här skivan. Den börjar riktigt bra och slutar ännu bättre.

Musikblogg

Jag har sagt att jag som låtskrivare skulle ha svårt att "recensera" andras musik. Det har liksom inte fallit mig i smaken... förrns nu. Egentligen har det nog inte handlat om att jag har svårt att skriva om andras musik utan snarare att betygsätta. För mig skulle det vara svårt att ta något så färgglatt som musik och göra det till svart,vitt eller grått.
Viss musik behöver tiden att mogna som ett gott vin där smaken växer med åren.

Om du har förslag på musik som du skulle vilja att jag skrev om tveka inte att mejla:
[email protected]

/Martin

RSS 2.0